Lucifer must die

Nu känns det faktiskt lite bättre. Jag har lite konkreta saker att jobba med.

När nån som säkert träffat tusentals GBP-opererade säger till en att man gör allt rätt, kommer att gå ner i vikt och att man ska vara lite snällare mot sig själv så känns det som att man faktiskt får sig en funderare. Varför gjorde jag operationen? För att kunna visa upp en snygg viktnedgångskurva och känna mig "duktig" inför andra? Eller för att må bättre, få ett bättre förhållande till mat och få ett verktyg för att ändra mina vanor? Gå ner i vikt, få bättre hälsa, en hållbar livsstil och ta hand om min kropp!

Det är lätt att stirra sig blind på vågen. Men det här ÄR ingen diet, det är en livsstilsförändring. Det handlar inte om vad vågen visar i morgon, på måndag eller nästa vecka. Det handlar om hela livet och hela kroppen - och huvudet. Att fatta att jag har ändrat parametrarna nu. Jag ska kunna äta vanlig mat, men jag ska också ta tillfället i akt att ändra det som var fel, slarv och icke-optimalt förut. Det är inte som att jag kan göra ett "fel" och sen är det kört igen, och operationen funkade inte. Det finns flera saker jag kan skruva på för att se hur min kropp reagerar. Måltidsordningen, mängden, hur ofta jag äter, hur mycket vatten jag dricker, hur mycket jag rör på mig. Operationen är inte lösningen, det är en del av ett större pussel. Det funkar inte exakt likadant för alla och min kropp & jag har inte hittat rätt balans ännu.

Jag äter för lite. Hur märklig den tanken än är för mig så verkar det vara så. Jag trodde att jag var duktig som åt lite mindre än rekommenderat och lämnade på tallriken och skippade mellanmål när jag var stressad, men jag borde snarare äta mer - av rätt saker och på rätt tider. Ta mig tiden att äta.

Det vi pratade om att jag ska testa är:

- Äta mer kalorier per dag, men ungefär samma saker som jag äter nu.
- Inte vara så fixerad vid vågen och kalorierna.

- Komma ihåg att det är svårt att överäta av grönsaker (om det inte är typ avokado, oliver och majs) och den typen av protein som jag mest äter (kyckling och fisk). Om jag orkar kan jag äta mer av de sakerna än jag gör idag. Det är svårt att bli fet på körsbärstomater och broccoli eller lax. Särskilt när magsäcken är så liten som den är nu. Jag kommer inte att kunna äta mig fet på de sakerna.
- Försöka få lite ordning på mellanmålen så att jag äter ett mer proteinrikt mellanmål på eftermiddagen och hellre nåt mindre på kvällen. Eftersom jag ofta äter lunch tidigt och middag sent behöver jag inte äta nåt anat än t ex en frukt på kvällen. Det är bara en gammal ovana.
- Försöka bryta vanan att äta sent och helst byta den mot nåt som faktiskt gynnar mig, t ex en liten kvällspromenad
- Börja träna, enligt det jag och sjukgymnasten kommit överens om + använda min stegräknare (för motivation, inte tvång)
- Dricka 1,5 l vatten (utöver te och min latte) eller tre halvlitersflaskor om dagen. Börja varje måltid med att dricka ett glas vatten.

 

Andra saker:
- Det är inget problem att dricka kolsyrat, som smaksatt mineralvatten, om man känner att man kan. Man kan byta ut hälften av dagens vattenranson mot mineralvatten om man vill. Dock ska man inte göra det de första veckorna efter operationen eftersom det kan vara farligt då man inte vill att det som är sytt i magsäcken ska utsättas för tryck innan det läkt ihop lite. Alla kan inte dricka kolsyrat (det känns obehagligt eller så blir man hickig och rapig - så blev det ju för mig precis i början), men kan man så finns inga andra hinder. Så mitt tips är att börja med att låta det kolsyrade stå och bli lite avslaget och bara dricka nån mun de första gångerna och kolla hur man reagerar. Och sen långsamt öka "dosen". Nu dricker jag både Pepsi Max och olika Loka-sorter, men oftast ett halvt glas per gång ungefär.
- Det här med vattnet. Orsaken till att man inte ska dricka samtidigt som man äter är för att maten passerar genom systemet snabbare och man blir inte lika mätt. Vilket i längden kan vara lite dumt att vänja sig vid. 20 minuter efter maten är ok att dricka, samt att det är ok att ta dricka några klunkar under tiden man äter. Olika mat är olika "våt" så jag som inte så ofta har sås till min mat kan istället ta lite vatten även under måltiden, men under ett halvt glas.
- Man kan inte "tänja ut" magsäcken, det är tunntarmen man i så fall tänjer ut. Men äter man som de rekommenderat (inte mer än 3 dl per måltid) så tänjer man inte ut den.
- Det är helt ok att koncentrera sig på protein och grönsaker till lunch och middag, man behöver inte tvinga i sig en viss mängd kolhydrater

- Angående hur mycket kalorier man ska äta så sa dietisten att man inte ska ligga under ca 1200 kcal/dag i min viktklass. För då går man inte ner i vikt. Det förklarar en del. Om jag motionerar också kan jag äta 1500 kcal utan problem. Skönt att ha nån riktlinje ändå.
- Alla dumpar inte, ens om de äter sött, fett eller för mycket. Det är ingen effektiv "gräns" för att avgöra vad man ska eller inte ska äta. Om magen tolererar saker som inte är så "bra" så ska man ändå inte ta det som ett tecken på att äta mer än smakbitar av det (helt självklart egentligen, men många pratar så mycket om att  dumpa fast det egentligen inte har med nåt alls att göra).
- Det är jättekasst om man måste ta laktulos och sånt för att kunna gå på toa (vilket jag gör). Tarmen mår inte bra om man blir förstoppad ofta. Mer vatten fick jag som tips (ännu en anledning att anstränga sig med det), liksom att blanda lite linfrö i frukosten och päron är en bra frukt att äta. Så tre tips för att få magen att "komma igång"
- Hur snabbt man äter eller om man dricker vatten till maten påverkar inte viktnedgången i sig, bara mättnadskänslan, vilket ju påverkar mängden man äter och i sin tur då har inverkan på viktnedgången. Men det är inte "farligt" att göra det eller rubbar nån ämnesomsättning eller tänjer ut magen eller så.

 

- Det här med att det börjar klia på mina händer och armar precis efter att jag ätit. Det händer inte lika ofta längre, men jag hade ju tänkt att fråga om det är nåt vanligt.
- Den där listan på "svårätna" saker (sparris,köttbitar, stammen till broccolin och allt vad det var). Handlar det om att nåt kan hända i magen eller handlar det om att man kan få ont/känna obehag men att det ej är farlig i sig?

 

Så om nån vet svaret på de sakerna så får ni gärna meddela mig.

 

Ok, nu kör vi.

 

Och min viktnedgång är nu nästan en tredjedel av min övervikt (ger ocksåe en annan syn än att bara stirra på kilon på vågen). Alltså, jag har kommit en tredjedel av vägen. Redan nu. Det är ju egentligen great!
Jag hade minskat 20 centimeter i midjan. 20 CENTIMETER. Det är inte konstigt att alla mina tights hasar ner.
Så det där tipset att både mäta sig och väga är faktiskt ganska bra.