Lucifer must die

Det känns väldigt konstigt att gå till en matvaruaffär och handla nu för tiden. Det är några få matvaror som skramlar i korgen när man går till kassan. Framför allt är kylskåpet och frysen helt överfullt - för det går nästan inte åt nåt ätbart alls längre. Det står små skvättar och rester i olika förpackningar och burkar överallt. Frysen är överfull av alla de där sopporna jag skulle äta hela första veckan efter operationen (och nu inte längre är särskilt sugen på - eftersom man liksom fått en överdos av soppor). Jag som älskar soppa egentligen! Undrar hur längre den aversionen blir kvar?

Men jag är bra på det sättet. Jag låter inte min shopping påverkas. Istället har jag köpt enormt mycket blommor de senaste veckorna. Så man får spendera lite pengar ändå liksom! Tulpanerna hinner knappt slå ut innan jag kommer hem med en ny bukett. Hemmet har aldrig "blomstrat" så.

Jag misstänker att klädkontot inom kort kommer att öka, men just nu vill jag inte ens titta på kläder. Jag vet inte vad jag har för storlek nu och om nån månad. Det känns onödigt att lägga pengar på nåt som man förhoppnngsvis kommer att växa ur snart.

På tal om det så står vågen och gungar upp och ned mellan ett par hekton och det lossnar liksom inte. Gör jag nåt fel? Jag tänkte vara cool, men anar att jag kommer att ringa dietisten innan veckans slut om det inte hänt nåt och skrika "OPERATIONEN FUNKADE INTE PÅ MIG!".
Ska bara ut och promenera lite maniskt ett par dagar först, för att se om det händer nåt.

 

För att det ska hända nåt alls så traskade jag till frissan, och ska tillbaka en gång till och göra slingor. Sen traskade jag till optikern och ska ha nya glasögon och så bokade jag en resa och på måndag ska jag till sjukgymnast. Nu får det fan hända NÅT! Och händer det inget av sig självt så kör jag på med annat.
Men jag vill gärna att kilona börjar rinna av mig lite snabbare, eller alls.