The only way is up

 
Efter första dagen tillbaka på jobbet känner jag mig minst sagt mör. Redan på förmiddagen kände jag mig alldeles matt och undrade hur jag skulle orka en hel dag. Men det gick ju på nåt sätt. Undrar bara hur jag kommer att känna mig på fredag efter en hel jobbvecka?
Det märks att man inte riktigt är i form.

På tal om att inte vara i form så var jag hos sjukgymnasten innan jobbet i morse. Måste säga att jag hittills känner mig väldigt positiv till hen och tänker att jag gjorde ett bra val. Jag sa att jag ville komma igång med övningar och träning som jag kan göra både där och hemma redan nu och sen när jag läkt ihop lite mer få tips på vad/var jag ska träna och vilka övningar som är bra osv.

Nästa gång ska jag få göra lite olika tester - kondition och balans. Det kommer att bli jobbigt. Minst sagt. Eftersom jag har typ noll kondis och inte har tränat på en evighet.
Men nånstans ska man börja. Försöker se det så med allt som inte funkar optimalt just nu.
Om man inte börjar kan det inte bli bättre.

Får se om jag kan behålla min suuuperpositiva (lätt tillkämpade) attityd när jag väger mig på torsdag. Jag säger bara att om jag inte gått ner nåt då heller så reklamerar jag den här operationen. Eller byter batterier i vågen. Eller gråter. Kanske alla tre sakerna.
 
PS. Jag gjorde en superäcklig smoohtie ikväll. Den delar jag inte med mig av eftersom jag inte vill andra människor så illa.