Lucifer must die

Igår köpte jag nya tights på Indiska (första gången jag köpt där, de har varit för små för mig innan iom att deras största storlek är XL). Jag tvekade vilken storlek jag skulle ta (hade inte tid att prova), men tänkte vara modig och ta L. Kom hem och provade - de var dels för långa i benen, men sen också lite för lösa i midjan. Inte så att de ramlade ner, men vis av erfarehet vet jag att om man går med ett par som känns så där kan man bara ha dem en dag innan de tänjts ut och sen måste man tvätta dem för att de ska funka igen.
Så jag var ännu mer modig och gick tillbaks och bytte till M. Fatta - ett par tights i medium. Det är ju inte som att ha medium i en tröja eller så, men jag kan inte ens komma ihåg senast jag ägde nåt enda klädesplagg i M. M som i mellanstadiet? Däremot var de på gränsen till för små. Nu är de verkligen tights i ordets riktiga betydelse.
Så jag skulle behöva storleken M+ eller M ½.

Jag har också beställt träningstights och ny hoodie (beställde i två storlekar för att kunna kolla ordentligt vad som gäller för mig nu). Det känns ju helt CRAZY detta. Seriöst har jag tänkt att jag aldrig kommer att bli en person som skulle kunna gå in i en "vanlig" affär eller köpa nåt som inte finns i "tjockisrutan" på typ KappAhl, Lindex, H&M (hatar hur många H&M-affärer har sina plus Size-kläder bredvid graviditetskläder och ofta nästan uppblandade. Seriöst, är de puckade eller? Att vara gravid är inte på nåt sätt samma sak som att vara tjock. Man har inte alls samma kroppsform eller behov när det gäller snitt, storlek och skärning. Blir förbannad bara jag tänker på detta. Skrev nån gång en kommentar på Facebook om det och en del smalisar fattade inte ens problemet. Det gjorde däremot de smalisar som nyligen varit preggo. Nåja, bara en utvikning!).
Tänk om jag kommer att bli en sån person?
Nåja, man ska inte ropa hej förrän man kommer i en 38:a.